E migrashon i embehesimentu kresiente riba e islanan Boneiru, Sint Eustatius i Saba tin konsekuensianan grandi pa ekonomia i prosperidat. Pa enfrentá e retonan akí, tantu Gobièrnu Sentral komo e gobièrnunan lokal tin ku tuma desishonnan fuerte e añanan benidero. Puntonan di atenshon importante ta: atendé ku
Gabinete ta skirbi esaki den un karta pa Tweede Kamer, komo reakshon riba e rapòrt ‘Kresementu Dirigí’ (Gerichte Groei) di Komishon estatal Desaroyonan Demográfiko Hulanda Karibense 2050.[1] Den e rapòrt akí ta deskribí e kambionan demográfiko ku ta premirá te 2050 i ta duna rekomendashon pa un maneho ku vishon pa futuro. Tantu Gobièrnu Sentral komo kolegionan ehekutivo di Boneiru, Sint Eustatius i Saba por bai di akuerdo ku e konklushonnan di Komishon estatal.
Mester di rekursonan struktural pa invershon
P’esei ora di formulá maneho nobo mester tene kuenta ku desaroyonan demográfiko. Den e reakshon di gabinete ta menshoná akshonnan ku tin mester riba tantu término kòrtiku komo largu. Por ehèmpel, gabinete ta di akuerdo ku e rekomendashonnan di e rapòrtnan anterior di Konseho pa medioambiente i infrastruktura (Raad voor de leefomgeving en infrastructuur) (Rli), Konseho pa Atministrashon Públiko (Raad voor het Openbaar Bestuur) (ROB) i ofisina di investigashon AEF. Nan ta konstatá ku tin mester di kolaborashon riba término largu i rekursonan struktural pa invershon den konstrukshon di bibienda, mihó karetera i aksesibilidat. Por ehèmpel, e kantidat di habitante na Boneiru a kasi dupliká den 15 aña di tempu. Di mas di 15.000 na 2011 pa kasi 27.000 den 2025. Esaki ta pèrkurá pa un preshon kresiente riba e infrastruktura físiko. Manera kareteranan, prosesamentu di sushi i bibienda i a kondusí na un demanda mas grandi na energia.
Mantenshon di fasilidatnan públiko
Pa loke ta trata término mediano i largu mester tene kuenta ku e konsekuensianan di embehesimentu ora ta formulá maneho. Por ehèmpel dor di invertí den prevenshon, pero tambe pa medio di invershon den transporte públiko i bibienda pa grandinan. Pa guia migrashon den bon direkshon, tin mester di lei i regulashon adekuado pa proseduranan di migrashon. Maneho di migrashon mester ta dirigí riba stimulá i fortifiká desaroyo ekonómiko. E tamaño limitá di e islanan ta difikultá mantenementu di fasilidatnan públiko. P’esei ta entre otro importante pa promové kolaborashon regional i pa garantisá ku e oferta edukativo riba e islanan ta ahustá na e demanda riba merkado laboral.
Mester di dato pa adaptashon di maneho
Pa amplia outosufisiensia di Boneiru, Sint Eustatius i Saba, gabinete ya ta trahando pa mantené i amplia prosperidat general i pa logra pone e fasilidatnan básiko na òrdu. Esaki ta enserá entre otro hasi bon palabrashon atministrativo ku Boneiru, Sint Eustatius i Saba tokante bon gobernashon, finansa públiko salú i digitalisashon. Via Regio Deals a krea kondishonnan esensial pa desaroyo ekonómiko. Tambe gabinete a pone fondonan na disposishon pa inisiativanan ku ta kontribuí na siguridat di kuminda. Debí ku mas i mas dato ta bira disponibel, a adaptá e maneho tambe. Esaki a kondusí entre otro na un oumentu di e kompensashon liber di e fondo di BES. Ta konsehá e próksimo gabinete pa mónitòr desaroyonan demográfiko strukturalmente i inkorporá esaki den maneho.
[1] Kabinetsreactie op het rapport 'Gerichte Groei' van de Staatscommissie Demografische Ontwikkelingen Caribisch Nederland 2050 | Tweede Kamer der Staten-Generaal