Hasi negoshi ku espesienan ku ta kore peliger di ekstinshon (CITES)

Den e akuerdo di CITES tin reglanan stipulá pa protehá alrededor di 5.800 espesie di animal i 30.000 espesie di mata. E ta un akuerdo internashonal ku e meta pa regla negoshi ku espesienan protehá. Bo tin ke ber ku e reglanan di CITES na momentu ku bo ke hasi negoshi ku òf transportá sierto animal òf matanan. Òf produkto òf parti di nan.

E reglanan aki ta konta tambe pa den Hulanda Karibense i pa e transporte entre e islanan di Hulanda Karibense. Den Hulanda Karibense tin kasi 200 espesie ku ta menshoná den e Appendix I òf II di CITES. Pa esaki wak e materialnan di komunikashon desaroyá tokante e espesienan di CITES den Hulanda Karibense.

E Rijksdienst pa Ondernemend Nederland- RVO (Empresario di Hulanda) ta disidí si ta konsedé un pèrmit. Riba e wèpsait di RVO bo ta haña informashon ku por yuda bo determiná si e espesie ta un espesie di CITES i kua pèrmit bo mester. Tene na kuenta sí ku, distinto for di den kaso di Hulanda Oropeo, Hulanda Karibense no ta kai bou di legislashon di EU.

Por sosodé ku espesienan den Hulanda Karibense ta protehá mas severo dor di e legislashon lokal ku den e akuerdo di CITES. Un ehèmpel di esaki ta e kokolishinan di ‘karkó’ na Boneiru. Segun e CITES bo mag di bai ku maksimalmente 3 sin pèrmit, sinembargo e legislashon lokal ta protehá e kompletamente.

Aplikashon pa pèrmit di CITES

Por entrega aplikashonnan pa importá òf eksportá na cites@rvo.nl.

Mas informashon tokante CITES i e aplikashonnan pa un pèrmit bo por haña riba www.rvo.nl